हास्यम् Shloka 62 — Sanskrit with Meaning
Open in full site →1. संस्कृतम् (देवनागरी)
विनाप्यर्थैर्वीरः स्पृशति बहुमानोन्नतिपदं समायुक्तोऽप्यर्थैः कृपणगुणः एति नतिपदम्। स्वभावादुद्भूतां गुणसमुदयावाप्तिविषयां द्युतिं सैंही किं श्वा कनककमलालोऽपि लभते॥
2. বাংলা / Bengali Script
বিনাপ্যর্থৈর্বীরঃ স্পৃশতি বহুমানোন্নতিপদং সমাযুক্তোঽপ্যর্থৈঃ কৃপণগুণঃ এতি নতিপদম্। স্বভাবাদুদ্ভূতাং গুণসমুদযাবাপ্তিবিষযাং দ্যুতিং সৈংহী কিং শ্বা কনককমলালোঽপি লভতে॥
3. IAST (Transliteration)
vināpyarthairvīraḥ spṛśati bahumānonnatipadaṃ samāyukto'pyarthaiḥ kṛpaṇaguṇaḥ eti natipadam | svabhāvādudbhūtāṃ guṇasamudayāvāptiviṣayāṃ dyutiṃ saiṃhī kiṃ śvā kanakakamalālo'pi labhate ||
4. English Meaning / आङ्ग्लार्थः
A hero attains a position of great honor even without wealth. A miserly or cowardly person, even with wealth, sinks to a lowly state. Can a dog, even if adorned with a golden collar, ever attain the natural majesty and aura of a lion?
5. বাংলা অর্থ / Bengali Meaning
ধনসম্পদ ছাড়াও একজন বীর পরম সম্মান ও উচ্চপদ লাভ করেন। আবার সম্পদশালী হয়েও একজন কৃপণ বা নীচ ব্যক্তি হীনতা প্রাপ্ত হয়। একটি কুকুর কি সোনার মালা গলায় দিয়েও সিংহের স্বাভাবিক তেজ ও মহিমা লাভ করতে পারে?
6. हिन्दी अर्थ / Hindi Meaning
एक वीर पुरुष बिना धन के भी उच्च सम्मान प्राप्त कर लेता है। जबकि एक कंजूस या नीच व्यक्ति धन होने पर भी अपमानित ही होता है। क्या सोने की माला पहनने वाला कुत्ता कभी शेर जैसा तेज और गरिमा प्राप्त कर सकता है?
7. संस्कृतभावार्थः
श्रेष्ठता गुणानां आधारेण भवति, न तु धनस्य आधारेण। सिंहस्य तेजः तस्य स्वाभाविकगुणः अस्ति, यत् कुक्कुरः सुवर्णेन अपि प्राप्तुं न शक्नोति।
8. अन्वयः (Compound Analysis)
विनाप्यर्थैर्वीरः स्पृशति बहुमानोन्नतिपदं समायुक्तः प्यर्थैः कृपणगुणः एति नतिपदम्। स्वभावादुद्भूतां गुणसमुदयावाप्तिविषयां द्युतिं सैंही किं श्वा कनककमलालः अपि लभते।
9. मूलस्रोतः / Source Citation
Bhartṛhari, Nītiśataka 32
More हास्यम् Shlokas
Frequently Asked Questions
What is the meaning of this हास्यम् Sanskrit shloka?
A hero attains a position of great honor even without wealth. A miserly or cowardly person, even with wealth, sinks to a lowly state. Can a dog, even if adorned with a golden collar, ever attain the natural majesty and aura of a lion?
What is the source of this shloka?
This shloka is from Bhartṛhari, Nītiśataka 32.